En besvikelse
Jag mådde inge vidare i morse och tänkte att jag aldrig skulle orka med skolan idag. Efter några timmar och medicinen börjat verka så tänkte jag att det kanske gick ändå fara till skolan men när klockan närmat sej 11:00 så hade värken kommit tillbaka så det fans inga chanser på att jag skulle orka med skolan idag,.
Det känns en besvikelse över att nästan aldrig kunna genomföra saker för att det gör för ont och att det kan vända så snabbt från ingenstans till säng läge eftersom när jag sitter upp så tyngden på ryggen och på skruvarna och gör ännu mer ont det är därför allt kan vända så snabbt.
När jag har gått över smärtgränsen så är det extremt svårt att komma tillbaka och om jag nu kommer till en rimlig nivå av smärtan så skulle jag aldrig fara på skolan för jag vet hur snabbt det kan vända igen.
Nu ska det bli sängläge ett bra tag så får jag se hur det går.
Tack för titten välkommen åter!!
Sampe