Mindre och mindre
Jag har ju nu haft såret på ryggen i över tre års tid och det har aldrig läkt ihop så fort det börjar läka så rätt som det är det vidöppet igen. Det är nu först som såret snart är läkt och jag hoppas att det läker denna gången för jag är så trött på att ha så ont hela tiden!!
Under dom här åren har jag nästan inte fått någon hjälp alls av sjukvården för att få hjälp med såret förutom när jag fick testa på tandläkarbedövningen som man lägger med en tuss direkt mot såret.
Såret har ju gjort så fruktansvärt ont att jag inte kunnat göra saker och ting som vara i skolan eller hitta på några aktiviteter med kompisar.Denna smärta har varit som en brinnande eld ungefär om man skulle lägga handen på spisen när plattan är som varmast så det har varit extremt svårt att kunna göra något vettigt.
Nu i morse var vi och kopplade loss droppet uppe på sjukstugan och efter det åkte vi till Ica för att handla medans jag ändå var ute och efter det åkte vi hem igen.
Jag har blivit beordrad av morsan att ta det lugnt men det är svårt att ta det lugnt när jag vill hjälpa till så därför brukar jag göra dom nyttiga sakerna medans hon är borta för då kan hon ju inte stoppa mej.
Tack för titten välkommen åter!!
Sampe
