Smärtteamet
Jag beklagar och ber om ursäkt att jag inte uppdaterat bloggen men jag har legat inne på sjukhus i Umeå.
Första natten jag var där så fick jag en elektrisk luftmadrass som ändrade läge när jag rörde på mej och skulle sova med en andningsapparat. Allt gick bra tills fram emot 01:30 då det blev ett strömavbrott på hela avdelningen. Det ledde till att andningsapparaten slutade att fungera så efter att jourdoktorn varit inne och tittat på den så sa hon
"att jag inte skulle behöva sova med den som den var då för det händer ju inget farligt om jag inte skulle använda den"
Den andra dagen så var det mycket som skulle måsta göras massor av undersökningar och jag skulle träffa många läkare med mera.
Först var det sjukgymnasten och vi pratade lite och hon ville att jag skulle göra en massa övningar som gjorde väldigt ont och till sist så när vi är klara säger hon "att nu ska ni direkt träffa sjuksköterskan" Då protesterade jag för jag hade fruktansvärt ont och behövde hämta mej nån minut!
När det gått ungefär fem minuter kommer sjuksköterskan in och hon ville göra en massa undersökningar som nästan var lika som jag nyss gjort och de gjorde ännu ondare denna gång men till sist var vi klar och då skulle vi direkt till en psykolog.
Jag fick fem minuter att hämta mej innan jag och morsan träffade honom och mötet med honom var väldigt jobbigt inte psykiskt utan att jag hade så fruktansvärt ont så jag ville bara så fort som möjligt tillbaka till sängen för att vila ryggen och få min medicin.
När vi äntligen var färdiga så när vi kommer tillbaka så märker jag att dom hade varit och bytt luftmadrassen den som då var där var inte bra!!
Att ligga på den madrassen var som att ligga på en sten och den var mycket sämre än den första. Så den natten var väldigt jobbig.
Den tredje dagen alltså onsdag var det inga undersökningar så jag och morsan var ute på stan en kortare tur och handlade lite saker men det dröjde inte länge innan smärtan tog över så vi åkte tillbaka.
Fjärde dagen Torsdag hade jag väldigt ont i ryggen och det var bara en undersökning och det var hos lungdoktorn. Jag berättade då för honom om det här med madrassen att det inte alls var bra och att jag fick mer ont av att ligga på den. Den doktor då sa han att dom skulle ordna så jag skulle få den första madrassen.
Det blev en fjärde madrass som inte heller var bra lika som madrass 2.
Fredag
Nu skulle vi få träffa alla i smärtteamet. Det var en hel hög med olika läkare sjukgymnaster med mera och jag kände från början som om inte dom trodde på vad jag sa när jag berättade om hur jag haft det den senaste tiden med min smärta.
Den ena läkaren pratade nästan som om jag inte visste vad smärta är och att det inte var så farligt med min rygg. Då blev jag förbannad för som det är nu så ont har jag aldrig haft de under hela mitt sjukdoms liv. Jag förklarade även för dom alla andra gånger då jag haft problem med ryggen och att läkarna då inte heller trodde på mej men att det alltid slutat med AKUTA operationer. Läkarna tyckte att det är ju inte bra att äta alla dessa mediciner som jag gör och började prata om att trappa ner medicinen. Men det vägrar jag som det är nu när jag har sådan värk som jag knappt klarar av och jag lär ju få mer värk om man trappar ner medicinen.
Dom gav sej inte men då sa jag att okej men då är det på ett villkor ”Det är att jag först kräver att jag ska få göra magnetkameraundersökningen och hittar läkarna inget fel då får dom väl börja trappa ner men jag kommer att få ett helvete”
Efter att mötet var klart fick vi åka till mormor i Vindeln.
Tack för titten välkomen
Sampe
